Andra språk / other languages

Ta cellprov

En sida om gynekologiskt cellprov från Västra Götalandsregionen och Halland

Om provet innehåller cellförändringar

Om provet inte visar helt normala celler skickas provsvaret till en gynekologmottagning. Mottagningen kallar då kvinnan för undersökning. Mellan två och tre procent av proverna visar cellförändringar som måste utredas vidare. Några få prover är svåra att bedöma och behöver tas om av det skälet. Kvinnan blir då kallad för ny provtagning till barnmorska.

Lätta cellförändringar kan ofta läka ut utan att man behöver genomgå någon behandling. Därför får en del kvinnor att en kallelse för undersökning tre till fyra månader senare. Gynekologen tar då ett nytt cellprov och gör en kolposkopiundersökning - en undersökning med ett slags mikroskop där livmodertappen kan ses i stark förstoring.

Visar cellprovet medelsvåra eller svåra cellförändringar kallas kvinnan till en gynekologmottagning tidigare. I de allra flesta av dessa fall blir det senare aktuellt med behandling. 

Det är mycket ovanligt att cancer påvisas vid utredningen. De förändringar som upptäcks har mer eller mindre stor risk att utvecklas till cancer. Denna utveckling tar vanligen flera år. Genom att ta bort cellförändringar kan man förhindra att kvinnan får cancer i livmoderhalsen.

Utredningar av cellförändringar

I samband med en gynekologisk undersökning gör gynekologen gör en kolposkopiundersökning (se ovan). Området med cellförändringar kan då undersökas direkt. Genom att badda på med utspädd ättikslösning och jodlösning kan gynekologen genom kolposkopiundersökningen få mer information om cellförändringarnas typ och utbredning. 

Kolposkopiundersökningen är smärtfri. Ättikslösningen kan ibland ge lite sveda som snabbt går över. Ibland kompletteras undersökningen med biopsi (= vävnadsprov). Ett litet,risgrynsstort, prov nyps bort från livmodertappen med ett specialinstrument. Denna vävnadsbit analyseras senare av en läkare på patologilaboratoriet. Livmoderhalsen har få nerver och är inte särskild smärtkänslig. Ett vävnadsprov känns därför vanligen mindre än t.ex. blodprovstagning. 

Gynekologen bedömer sedan om en behandling skall utföras. Läkaren väger då samman resultaten från cellprov, kolposkopi och eventuellt vävnadsprov och talar om för kvinnan vad som bör göras och hur det skall göras.

Behandling av cellförändringar

Behandling av cellförändringar kan utföras på olika sätt. Gemensamt för alla metoder är att ett litet område på livmodertappen, vanligen stort som en hasselnöt, avlägsnas eller förstörs.

Ingreppen sker under lokalbedövning eller narkos. Gynekologen opererar med slyngdiatermi eller laser. Slyngdiatermi innebär att läkaren skär ut vävnadsbiten med en starkt upphettad böjd tunn tråd av specialmetall. Med laser kan samma sak utföras med en skärande laserstråle. Läkaren kan också använda laser för att förstöra området genom förångning.

Behandlingarna sker polikliniskt, det vill säga patienten kan gå hem samma dag som operationen utförs. Om behandlingen sker under lokalbedövning kan patienten lämna mottagningen direkt efter ingreppet.

Om det lilla området på livmodertappen avlägsnats med laser eller slyngdiatermi är det vanligt med en mindre blödning. Denna brukar stanna av efter några dagar men kan fortsätta upp till ett par veckor efter ingreppet. För att undvika rikligare blödning bör man avstå från kraftig ansträngning, under 2 veckor. Man bör också avstå från samlag 3-4 veckor efter operationen. I övrigt går det att leva som vanligt om inte gynekologen ger andra ordinationer.

Komplikationer är ovanliga. Ytliga infektioner med dålig lukt förekommer men går vanligen över av sig själv och kräver sällan behandling. Nytillkommen smärta över livmodern, liknande mensvärk, kan vara tecken på djupare infektion. Kvinnan bör då vända sig till läkare för kontroll. Om kvinnan efter behandling har en riklig eller mer måttlig blödning, som inte avstannar, bör hon också se till att göra en läkarkontroll. Ibland behövs då blodstillande åtgärder. Kvinnor som behandlats för cellförändringar har en ytterst liten ökad risk för att föda något för tidigt under en framtida graviditet. Möjligheten att bli gravid påverkas inte alls.

Kontroller efter behandling

Cirka fyra månader efter behandling görs en kontroll för att se att inga cellförändringar finns kvar. Livmodertappen har då läkt färdigt. Vid denna kontroll tas ett cellprov och en kolposkopiundersökning görs. Ytterligare kontroller med cellprov brukar göras när ett respektive två år har gått efter behandling. 

Om det visar sig att cellförändringarna inte är helt borta görs vanligen en ny behandling. Detta sker i cirka fem procent av fallen.

Framtida kontroller

Kvinnor som behandlats för cellförändringar förefaller ha en ökad risk att utveckla nya cellförändringar även i framtiden. Därför rekommenderas kvinnor som behandlats för medelsvår eller svåra cellförändringar att regelbundet gå och göra cellprovskontroller vart tredje år, i princip livet ut. Västra Götalandsregionens kallelsekansli lägger kvinnor som haft medelsvåra/svåra cellförändringar i så kallad "kontrollfil", vilket innebär att de får inbjudan till cellprovtagning även efter att de passerat åldersgränsen i det ordinarie screeningprogrammet.

 

Artisten Nina Persson berättar om varför hon vill informera om att det är viktigt att gå på cellprovtagning här

Biobank

Biobankslagen har tillkommit för att viktig kunskap som kan hämtas från sparade prover skall kunna vara tillgänglig för forskning, vård och behandling. Det sparade materialet får dock inte användas på ett sätt som kan skada den enskilde. En huvudpunkt i lagen är att proverna inte får sparas och användas utan provgivarens/patientens samtycke.

Inom Gynekologisk cellprovskontroll tas prover från livmoderhalsens slemhinna. Som rutin arkiveras proverna, vanligen i minst 10 år. Ibland behöver läkarna och laboratoriepersonalen gå tillbaka och jämföra ett nytt prov med ett annat som togs för flera år sedan. På det sättet kan diagnoser göras säkrare och kvalitén på laboratoriepersonalens arbete kontrolleras och förbättras. Detta är speciellt viktigt vid bedömning av cellprover och vävnadsprover. Det arbetet kan ses som ett rent hantverk, helt beroende av hög yrkesskicklighet och där det kan förekomma skillnader i bedömning. Tidigare diagnoser kan behöva jämföras och omvärderas. Proverna kan också användas för forskning för att förbättra arbetet att förebygga livmoderhalscancer.

De sparade proverna är till stor nytta för många enskilda patienter som tack vare proverna får mer tillförlitliga diagnoser. Hittills har det aldrig hänt att de sparade proverna använts på ett sätt som orsakat skada eller olägenhet för någon enskild. Den gynekologiska cellprovtagningens arkiv utgörs av biobanker i lagens mening.

För dig som deltagare i Gynekologisk cellprovskontroll innebär den biobankslagen:

  • Cellprovet får bara sparas om du ger ditt samtycke till detta.
  • Utan ett sådant samtycke ska provet kastas inom 2 månader.
  • Om du samtyckt till att provet lagras och ångrar dig kan du när som helst återkalla samtycke till lagring. Laboratoriet är då skyldigt att ta fram provet och kassera det.
  • Du har rätt att tillåta att prov lagras bara för vissa ändamål, exempelvis som har med din egen vård och behandling att göra, och utesluta ändamål såsom utvecklingsarbete och forskning.
  • Rutinerna på mottagningar och laboratorier utgår från att de flesta vill att provet ska sparas.
  • Om du inte vill att ditt prov ska sparas för ett eller flera ändamål, ska du berätta det för barnmorskan eller läkaren som tar provet.
  • Du får då fylla i en särskild blankett, en så kallad Nej-talong, där du kan förtydliga vad du samtycker till.

Sjukvården ber om ditt samtycke till att provet sparas. Vi vill kunna göra jämförelser med senare och eventuella tidigare prover för att förbättra diagnostiken. Vi vill också kunna göra uppföljningar för att förbättra och utveckla kvalitén i provtagning och analyser. Om det blir aktuellt med forskningsprojekt där personbundna cellprover ska användas kommer forskarna att söka kontakt med dig för särskilt godkännande. I större forskningsstudier kan detta eventuellt komma att ske via tidningsannonser. All forskning på lagrade prover måste godkännas av en etikprövningsnämnd, som också bestämmer vilka krav som ska ställas på information och nytt samtycke.

Du hittar all information om biobankslagen på Biobank Sverige - www.biobanksverige.se

Cytburken personöversikt och kvalitetsregister.

Uppgifter om cellprovtagning samt utredning och behandling av avvikande cellprov samlas inom Västra Götalandregionen och Region Halland. Vårdgivare (specialkunniga läkare och barnmorskor) kan få behörighet att få tillgång till uppgifter för en enskild patient i en personöversikt. Läkaren eller barnmorskan måste samtidigt ha patientens medgivande. Fördelen för patienten och hennes vårdgivare är att uppgifterna kan kunskap om tidigare provtagning och resultatet av denna, även om prover analyserades vid ett annat laboratorium inom västra Sverige och även om det skedde för många år sedan. Det ökar förutsättningarna för att patienten ska få en bra vård. Lagen ger patienten rätt att vid varje enskilt tillfälle motsätta sig att hennes läkare tar fram dessa uppgifter. All åtkomst till dessa uppgifter registreras i en logg och patienten har rätt att få utdrag ur denna. Patientdatalagen ger henne också rätt att spärra tillgången till uppgifterna för alla användare.

Uppgifter om provtagning, utredning och behandling samlas också i ett kvalitetsregister. Cytburken Kvalitetsregister bidrar till att förbättra vården. Resultat från olika vårdenheter jämförs, man kan värdera vilka metoder som fungerar bäst och resultatet från olika förändringar kan följas upp.

Patientens uppgifter i kvalitetsregistren är sekretesskyddade och behandlas på samma sätt som journaluppgifter.

Alla sammanställningar i Cytburken Kvalitetsregister görs anonymiserade och det går inte att identifiera enskilda individer. Inga personuppgifter lämnas ut till andra parter, utan all personuppgiftshantering görs vid Regionalt Cancercentrum väst. Patientdatalagen ger patienter rätt att få sina få sina uppgifter borttagna ur kvalitetsregister eller tacka nej till att de registreras.

Du hittar mer om patientdatalagen på 1177.
Här kan du läsa mer om Kvalitetsregister

Sammanhållen journalföring

Med patientdatalagen skapas en möjlighet för vårdpersonal att ta del av dina uppgifter kring cellprovskontroll oberoende av var du vårdas i landet. Det kallas sammanhållen journalföring. Syftet är att kunna ge dig en god och säker vård. Tala om för barnmorskan om du inte vill att dina uppgifter ska finnas i en sammanhållen journalföring. Du får då skriftligen begära att dina uppgifter spärras för andra vårdgivare. Om du senare ångrar dig, kan du be att spärren tas bort.

Om du har frågor om sammanhållen journalföring i Västra Götalandsregionen ring tel. 0774-44 10 10

Läs mer på www.1177.se sök på ”Sammanhållen journalföring”

 

Förebyggande av livmoderhalscancer i Sverige. Årsrapport från Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention 2012.