Andra språk / other languages

Ta cellprov

En sida om gynekologiskt cellprov från Västra Götalandsregionen och Halland

Gynekologisk cellprovskontroll - vad är det? 

Gynekologisk cellprovskontroll - ett skydd mot cancer i livmoderhalsen 
Av gynekolog Björn Strander, Regionalt cancercentrum Väst.

Gynekologisk cellprovskontroll ger skydd mot cancer i livmoderhalsen. Tack vare att de flesta kvinnor i Sverige har deltagit i cellprovskontroll har livmoderhalscancer minskat kraftigt och blivit en ovanlig sjukdom. I länder där få kvinnor tar cellprover är livmoderhalscancer en av de vanligaste cancerformerna och drabbar i regel relativt unga kvinnor i 40- till 50-årsåldern.

Cellprovstagning skyddar inte till 100 procent. I ovanliga fall kan en kvinna drabbas av livmoderhalscancer trots att hon har deltagit i cellprovskontrollen. Sjukdomen upptäcks då oftast i ett tidigt skede där behandlingsmöjligheterna är goda. 

Det är viktigt för alla kvinnor att ta cellprov, oavsett sexuell praktik. Undersökningar har visat att många inte känner till att kvinnor som (ibland eller enbart) har sex med kvinnor också behöver lämna cellprov för att skydda sig mot livmoderhalscancer. Att gå på regelbundna cellprovskontroller ger ett bra skydd mot livmoderhalscancer.

I Västra Götaland och Halland bjuds alla mantalsskrivna kvinnor i åldrarna 23-50 år in till Gynekologisk cellprovskontroll vart tredje år. Efter 50 års ålder glesas kontrollerna ut till vart femte år fram till 60 års ålder då kontrollen avslutas. Detta är i enlighet med Socialstyrelsens senaste rekommendationer från 1997. Sammanlagt erbjuds varje kvinna tolv undersökningar under sin livstid. 

 

Information om cellprov hittar du även på www.1177.se/cellprov

Inbjudan sköts i Västra Götaland av Regionens kallelsekansli och i Halland av cytologlaboratoriet i Halmstad. Innan brevet skickas ut hämtas färska data hämtas från folkbokföringsregistret. Cellprovet tas på närmaste mödravårdscentral/ barnmorskemottagning. I inbjudan finns information om möjligheterna till ombokning via internet. 

Fler och tätare undersökningar ger inget ökat skydd mot livmoderhalscancer. De kvinnor som fyllt 60 år, deltagit i gynekologisk cellprovskontroll tidigare i livet och har haft normala cellprover, har knappast någon nytta av fler kontroller eftersom de har mycket liten risk att utveckla cellförändringar.  

Här hittar du mer information på flera olika språk, och ännu mer information på olika språk.
Se på filmer om cellprovstagning på olika språk här. 

Så här går provtagningen till

Provet tas i gynekologisk undersökningsstol av en barnmorska. Provtagningen går snabbt, tar ofta bara någon minut, och har som enda syfte att ta ett cellprov från livmoderhalsen. Provet tas med hjälp av en liten mjuk, tunn borste som försiktigt borstar ur celler från livmoderhalsen samt en spatel som närmast ser ut som en glasspinne. Denna stryks mot livmodertappen.  Många kvinnor kan uppleva ett visst obehag av den gynekologiska undersökningssituationen men provtagningen är inte smärtsam. Direkt efter undersökningen kan det uppstå en mycket liten blödning från den sköra slemhinnan i livmoderhalsen.

Finns det behov av att få svar på andra frågor exempelvis om preventivmedel, bör man boka en särskild tid för detta hos barnmorskan. 

Alla kvinnor får svar på undersökningen per brev. Målsättningen är att brevet ska komma inom sex veckor efter provtagningen. 

Ungefär 95 prover av 100 kan direkt bedömas som normala. Kvinnan får då svar direkt från cytologilaboratoriet.

Filmer om Cellprovskontroll

En film från Jönköpings läns landsting om gynekologisk cellprovskontroll. Filmen är 7 minuter lång. 
 

En film om Gynekologiskt cellprov från www.vardguiden.se där en barnmorska berättar hur provtagningen går till. Klicka på bilden för att komma till filmen.

Om provet innehåller cellförändringar

Om provet inte visar helt normala celler skickas provsvaret till en gynekologmottagning. Mottagningen kallar då kvinnan för undersökning. Mellan två och tre procent av proverna visar cellförändringar som måste utredas vidare. Några få prover är svåra att bedöma och behöver tas om av det skälet. Kvinnan blir då kallad för ny provtagning till barnmorska. 

Lätta cellförändringar kan ofta läka ut utan att man behöver genomgå någon behandling. Därför får en del kvinnor att  en kallelse för undersökning tre till fyra månader senare. Gynekologen tar då ett nytt cellprov och gör en kolposkopiundersökning - en undersökning med ett slags mikroskop där livmodertappen kan ses i stark förstoring. 

Visar cellprovet medelsvåra eller svåra cellförändringar kallas kvinnan till en gynekologmottagning tidigare. I de allra flesta av dessa fall blir det senare aktuellt med behandling. 

Det är mycket ovanligt att cancer påvisas vid utredningen. De förändringar som upptäcks har mer eller mindre stor risk att utvecklas till cancer. Denna utveckling tar vanligen flera år. Genom att ta bort cellförändringar kan man förhindra att kvinnan får cancer i livmoderhalsen.

Utredningar av cellförändringar

I samband med en gynekologisk undersökning gör gynekologen gör en kolposkopiundersökning (se ovan). Området med cellförändringar kan då undersökas direkt. Genom att badda på med utspädd ättikslösning och jodlösning kan gynekologen genom kolposkopiundersökningen få mer information om cellförändringarnas typ och utbredning. 

Kolposkopiundersökningen är smärtfri. Ättikslösningen kan ibland ge lite sveda som snabbt går över. Ibland kompletteras undersökningen med biopsi (= vävnadsprov). Ett litet,risgrynsstort, prov nyps bort från livmodertappen med ett specialinstrument. Denna vävnadsbit analyseras senare av en läkare på patologilaboratoriet. Livmoderhalsen har få nerver och är inte särskild smärtkänslig. Ett vävnadsprov känns därför vanligen mindre än t.ex. blodprovstagning. 

Gynekologen bedömer sedan om en behandling skall utföras. Läkaren väger då samman resultaten från cellprov, kolposkopi och eventuellt vävnadsprov och talar om för kvinnan vad som bör göras och hur det skall göras.

Behandling av cellförändringar

Behandling av cellförändringar kan utföras på olika sätt. Gemensamt för alla metoder är att ett litet område på livmodertappen, vanligen stort som en hasselnöt, avlägsnas eller förstörs. 

Ingreppen sker under lokalbedövning eller narkos. Gynekologen opererar med slyngdiatermi eller laser. Slyngdiatermi innebär att läkaren skär ut vävnadsbiten med en starkt upphettad böjd tunn tråd av specialmetall. Med laser kan samma sak utföras med en skärande laserstråle. Läkaren kan också använda laser för att förstöra området genom förångning. 

Behandlingarna sker polikliniskt, det vill säga patienten kan gå hem samma dag som operationen utförs. Om behandlingen sker under lokalbedövning kan patienten lämna mottagningen direkt efter ingreppet. 

Om det lilla området på livmodertappen avlägsnats med laser eller slyngdiatermi är det vanligt med en mindre blödning. Denna brukar stanna av efter några dagar men kan fortsätta upp till ett par veckor efter ingreppet. För att undvika rikligare blödning bör man avstå från kraftig ansträngning, under 2 veckor. Man bör också avstå från samlag 3-4 veckor efter operationen. I övrigt går det att leva som vanligt om inte gynekologen ger andra ordinationer. 


Komplikationer är ovanliga. Ytliga infektioner med dålig lukt förekommer men går vanligen över av sig själv och kräver sällan behandling. Nytillkommen smärta över livmodern, liknande mensvärk, kan vara tecken på djupare infektion. Kvinnan bör då vända sig till läkare för kontroll. Om kvinnan efter behandling har en riklig eller mer måttlig blödning, som inte avstannar, bör hon också se till att göra en läkarkontroll. Ibland behövs då blodstillande åtgärder. Kvinnor som behandlats för cellförändringar har en ytterst liten ökad risk för att föda något för tidigt under en framtida graviditet. Möjligheten att bli gravid påverkas inte alls.

Kontroller efter behandling

Cirka fyra månader efter behandling görs en kontroll för att se att inga cellförändringar finns kvar. Livmodertappen har då läkt färdigt. Vid denna kontroll tas ett cellprov och en kolposkopiundersökning görs. Ytterligare kontroller med cellprov brukar göras när ett respektive två år har gått efter behandling. 

Om det visar sig att cellförändringarna inte är helt borta görs vanligen en ny behandling. Detta sker i cirka fem procent av fallen.

Framtida kontroller

Kvinnor som behandlats för cellförändringar förefaller ha en ökad risk att utveckla nya cellförändringar även i framtiden. Därför rekommenderas kvinnor som behandlats för medelsvår eller svåra cellförändringar att regelbundet gå och göra cellprovskontroller, i princip livet ut. I Västra Götalandsregionen administrerar kallelsekansliet en särskild "kontrollfil" för kvinnor som tidigare behandlats för cellförändringar, vilken innebär att kvinnan fortsätter att få inbjudan till cellprovtagning även efter ordinarie screeningålder.

Provet tas i gynekologisk undersökningsstol av en barnmorska. Provtagningen går snabbt, tar ofta bara någon minut, och har som enda syfte att ta ett cellprov från livmoderhalsen.

Cellprov kan förebygga cancer

Om provet inte visar helt normala celler skickas provsvaret till en gynekologmottagning. Mellan två och tre procent av proverna visar cellförändringar som måste utredas vidare. Några få prover är svåra att bedöma och behöver tas om av det skälet. 

Cellförändringar

Här hittar du svaren på de vanligaste frågorna om cellprov. Hur går undersökningen till? Vad behöver jag tänka på innan? Läs mer här.

Frågor & svar